transigt.blogg.se

En blogg bortom kön

Missanpassad

Publicerad 2013-02-19 17:12:22 i Transigt

Jag är ett freak. Jag är missanpassad. Jag är flatjäveln och transan. Jag har ett konstigt namn jag valt själv. Jag vill inte ha tvåsamma relationer med cismän. Jag könar inte mina vänner. Jag vill bli kallad för den. Jag är den som är den.

Och jag vet inte om jag skriver detta i rebellisk anda eller om jag bara är jävligt trött.

Kommentarer (0)

Dubbla låsta dörrar

Publicerad 2013-02-10 01:18:00 i Transigt

Jag har varit i en lokal som tillhör RFSL i kväll. I entrén satt en person bakom låst dörr och släppte in oss. Upp för en trappa och sedan en massiv dörr med ringklocka. En skulle ringa på den så någon ansvarig öppna dörren. 2013 är det galej på Riksförbundet för homo-, bisexuella och transpersoner. Dubbla, låsta dörrar skiljer festlokalen från den hatiska hetero- och cisnormativa-verkligheten. Fy fan.

Kommentarer (0)

Transkampen

Publicerad 2013-02-08 22:50:46 i Transigt

I helgen ska jag föra transkamp. Mer än vanligt. Beslut i frågan om en transinkluderande organisation ska fattas. Jag är laddad till tänderna, asnervös och pepp.

Kommentarer (1)

Det könade jävla samhället

Publicerad 2013-02-06 17:28:00 i Transigt

Idag såg jag att någon hade skrivit så här på sin blogg:

"Jag är inte rädd för ordet [hen], jag är trött på den könlösa samhället."

Då svarade jag såhär:

Det könslösa samhället? Ursäkta mig, men det är bland det dummaste jag hört. Jag är en person som definierar mig utanför tvåkönsmodellen (kvinnor och män). ALLTING i samhället är uppbyggt på tanken om att två kön och ALLTING i samhället styrs efter det.

Jag blir ifrågasatt när jag går till läkaren, när jag ringer skatteverket, när jag pratar med mina släktingar, i skolan, på jobbet, när jag ska gå på en offentlig toalett, när jag pratar med min egen mamma, när jag lämnar fram legitimation i en affär, när någon kollar i mitt pass på flygplatsen, när jag byter om i offentliga omklädningsrum, när jag arbetar som volontär. Jag blir ifrågasatt när jag gör någonting utanför hemmets trygga väggar.

Att du pratar i termer så som "det könlösa samhället" upprör mig något kopiöst. För samhället är inte okönat. Samhället är så jävla, jävla, jävla KÖNAT.

Trots hen-disskusion på Kultur-sidorna i DN är det såhär. Det är så för att människor är så jävla fast i tvåkönsmodellen. Att du som cis-person (alltså inte transperson) tar dig rätten att säga att det är okej att bli kallad hen om en är könlös. Det är inte din rätt att okeja. Människor bestämmer själv, lika mycket som du bestämmer om du vill bli kallad hon. Och jag kan inte komma och säga att det är okej eller inte. Det är inte min rätt att okeja dig.

Att vara cis-person är ett privilegium. Privilegium är asnajs, för en får en massa fördelar av dem. Men en måste komma ihåg att ta ansvar för sina privilegier. Att inte nedvärdera någon annans pronomen t.ex. Eller att lämna plats och själv ta ett steg tillbaka.

Samhället är så otroligt könat att allt hängs upp på kön. Dör någon i en bilolycka tycker folk att det är lättare att ta till sig om personen könas. Varför är det så? Det handlar om människoliv och inte om en person är född med fitta eller kuk? Tvåkönsnormen och dess olika roller begränsar människor. Om vi slutar hänga upp oss på kön hela tiden är vi alla fria att göra precis vad vi vill. Inte bara de människor som har privilegierna.
Kommentarer (1)

Förälskelsen

Publicerad 2013-02-03 13:53:41 i Transigt

Jag är förälskad.

I en väldigt fin person. Som är förälskad tillbaka.

Den skakar om mig. I dens närvaro skakar jag. Det finns mycket attraktion. Fysisk och psykisk.

Sen finns det ett avstånd mellan oss. Ett geografiskt.
Nu har det gått längre tid sedan vi sågs än tills vi kommer att ses. Nästa gång.

Kommentarer (0)

Rätt namn

Publicerad 2013-01-30 23:12:39 i Transigt

Från och med måndag kommer det stå rätt namn på min klasslista. Nästa vecka tänker jag skicka in namnändrigspspperna.

Allt detta känns väldigt fint. (När jag inte tänker på min släkt).

Kommentarer (0)

Öppet brev till föräldrar som tar sig friheten att bete sig som idioter när deras normbrytande barn kommer ut

Publicerad 2013-01-29 20:14:21 i Transigt

Kära föräldrar där ute,
nej det blir inte alltid som en tänkt sig.
Det kanske känns svårt för dig, men nu får du faktiskt ta och skärpa dig.

Ditt barn är inget freak.

Ditt normbrytande barn tar stryk av heteronormen varje dag. Ditt normbrytande barn behöver ditt stöd. Ditt normbrytande barn behöver inte ditt godkännande, din ångest, din oro.

Ditt barn är inget freak.

Det ditt barn berättar om sig själv för dig är inget påhitt. Det är ingen fas. Det går inte över.
Det kanske är flytande eller föränderligt. Låt det då vara det. Det ditt barn berättar för dig om sig själv. Det är det som är sanningen. Just nu. Just då.
 
Det är inte synd om dig. Du har ett starkt, modigt barn som orkar berätta. Som vågar stå upp för sig själv trots att ditt barn bryter mot normen. Ta vara på det. 
 
Ditt barn är inget freak. 
 
Ställ frågor om du måste. Men läs av situationen och ställ för allt i världen inte ditt barn mot väggen. Tänk efter. Ta ansvar för dina egna kunskapsluckor. Ditt barn har ingen skyldighet att undervisa dig. 
 
Behöver du prata om ditt normbrytande barn så gör det med någon annan. Kanske någon profisionell. Vädra din eventuella oro med någon annan än ditt barn. Lämna inte över oron till ditt barn. Eller någon annan i barnets närhet. 
 
Ditt barn är inget freak. 
 
Du behöver inte lära känna ditt barn på nytt. Det är samma barn. Kanske ett gladare, lättare och öppnare barn som vågat berätta. Men det är samma barn. Ditt normbrytande barn bröt normer även innan du viste om det. 
 
Fortsätt som vanligt.
Sluta inte ringa. Sluta inte bjuda hem ditt barn. 
Släpp inte taget. 
 
Förvänta dig inget av ditt barn som du inte förväntat tidigare. 
 
Ditt barn är inget freak. 
 
Och du, har du flera barn och flera normbrytande barn så är det inget märkligt. Det finns ingen maxgräns med en hbtq-person per familj. 
 
Tänk efter. Skärp er. 
 
Ditt barn är inget freak. 
 
 
 
 
 
Kommentarer (3)

Androgyniteten

Publicerad 2013-01-21 22:18:58 i Transigt

Ganska ofta jagar jag androgyniteten. Androgyniteten gör mig svår att könsbestämma efter tvåkönsnormen. Androgyniteten får mig att framstå lite mer som jag känner mig.

Jag har bröst som jag kan dölja ganska bra. Jag har höfter som också går att tona ner. Jag gör det nästan dagligen. Och jag gillar det.

Vissa dagar klär jag mig i kläder som kodas som kvinnliga. De passar inte mig. Inte på ett sätt som de klär kvinnor. I kvinnokodade kläder träder androgyniteten av någon anledning fram. Kraftigt. Och jag älskar det.
Kommentarer (0)

Attraktion

Publicerad 2013-01-20 16:22:41 i Transigt

I helgen har jag upplevt något helt fantastiskt. Personkemi och attraktion. 

Jag har hånglat jättemycket. Jag har suttit nära och inte kunnat låta bli att röra vid. 
Jag har skrattat och utbytt smarta tankar. Lyssnat på hisorier och velat höra ännu mer. 
 
Jag har varit bekväm i min kropp med den här personen. Jag har varit avslappnad. Jag har fått vara jag. Den har fått vara den. Och det har kännts. Det har kännts bra. 
 
Jag är lite överväldigad, glad, slutkörd och lite ensam just nu. 
 
Kommentarer (2)

LÄTTNADEN

Publicerad 2013-01-17 22:23:59 i Transigt

Okej jag vill bara sammanfatta den glädje och lättnad jag känner nu:
AHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH!!!!!!!!!

Så lättad och glad är jag för att jag kommit ut i skolan och för att jag kommer bli tilltalad med rätt namn på praktiken. ENORM lättnad! Ska fira med glass!
Kommentarer (0)

Jätteute

Publicerad 2013-01-17 22:09:50 i Transigt

I dag har jag kommit ut jättemycket:
- För min ansvariga lärare på min utbildning (jag har visserligen redan berättat för den att jag är trans men inte att jag bytt namn).
- För två av mina klasskamrater som jag ska praktisera hos.
- För min praktikhandledare.
- För alla som mejlar mig på min jobbmejl.

Jag känner mig helt slut i huvudet. Men det känns skönt. Fantastiskt skönt.

På lördag ska jag fika med en kompis från ett gammalt gäng jag hängt med under många år men inte hänger med så mycket med just nu. Mycket p.g.a. att jag inte riktigt vet hur jag ska kunna berätta om mitt namn för dem. Jag och min kompis ska prata om hur jag ska kunna berätta på bästa sätt. Snart vet precis alla. Då är det dax att skicka in namnändringspapperna.

I morgon ska jag hångla. Det är ju också otroligt kul.
Och så kan du lyssna på en homonormativ podcast om du vill: https://soundcloud.com/homosfaren - Det är också kul.
Kommentarer (0)

Om och om igen

Publicerad 2013-01-16 23:15:30 i Transigt

En måste komma ut hela tiden. En måste tänka efter hur en gör det på bästa sätt. Eller så måste en tänka på hur en ska förhålla sig till idiotiska kommentarer när en kommit ut. Ibland måste en svara på varför en är som en är. (Ja folk ställer den frågan). Ibland behöver en inte göra något alls när en kommit ut. Det är skönt. I sällsynta och sällsynt fina fall behöver en inte komma ut.

Jag har precis gått in i det jag identifierar som min tredje stora komma ut-fas.

Kommentarer (0)

Flytta

Publicerad 2013-01-16 21:34:48 i Transigt

Jag ska flytta. I dag har jag packat första flyttlådan.

Jag ska flytta till ett ställe med andra människor. En känner jag redan. Jag tycker fruktansvärt mycket om den. En annan känner jag genom historier och lovord. Och sen bor där en bra person till som ska åka bort lite.

Jag kommer flytta till ett ställe där ingen någonsin kommer kalla mig vid fel namn. Där ingen kommer säga fel pronomen. Där jag inte kommer behöva förklara varför jag är som jag är. Varför jag väljer och gör som jag vill. Jag kommer flytta till ett ställe där min ilska kan förstås. Där min vision delvis är delad. Där vi på något sätt kanske är på samma tankenivå. Jag kommer flytta till ett ställe där jag kan vara arg på mina klasskamrater utan att behöva förklara varför deras idiotiska beteende irriterar mig. Jag kommer flytta till ett ställe där jag kan ha relationer med vem jag vill. Hur många jag vill. Utan att bli ifråga satt.

Och så vill jag äta semlor. Med dom.
Kommentarer (0)

Noah Nord

Publicerad 2013-01-14 01:12:18 i Transigt

Jag har varit i Stockholm på besök. Gick till Hallongrottan och såg denna fantastiska "årets hjälte"-lapp! Och så sant. Noah Nord orkade stå upp för sig själv (och andra som inte vill definiera sig efter tvåkönsnormen) i Expressen i höstas. Och sen fick den utstå en massa näthat. Tydligen försökte någon med att kränka henom genom att skriva: "Vänstervridet homo." (Personligen skulle jag nog ta det som en komplimang!)

Följ Noah Nord på Twitter @nordnoah

Kommentarer (0)

En gång för alla

Publicerad 2013-01-11 23:29:52 i Transigt

I dag har jag ursinnes-twittrat (@transigt). Jag tar det här också. 
 
Jag avskyr när cispersoner tycker att de ska bestämma vem som är en transperson. Vem som räknas och vad som räknas. Jag arbetar en del i kvinno- och transseperatistiska sammanhang. Fast ibland tänker jag att transdelen av seperatismen bara är ljug.
 
En gång för alla: 
Det går inte att bara inkludera en "sorts" transpersoner om du sysslar med transinkludering. Den attityden bygger på att dela upp transpersoner efter vilket "kön" del EGENTLIGEN tillhör. 
 
Jag har också hört kritik mot pronomenrundor i grupper. Jag tänker att pronomenrunda är en självklarhet för att ens möjliggöra för en person som inte är cis att känna sig välkommen i en grupp. Jag har hört personer som menar att rundorna skulle kunna skapa en norm där det inte är okej att vara cis. Att personer skulle känna sig tvingade att välja ett könsneutralt pronomen. Vilket är en helt befängd tanke.
Nämn det sammanhang där det är creddigt att inte ha en könsidentitet som inte stämmer överens med tvåkönsmodellen.
En annan gång har jag hört att transpersoner känner sig tvingade att komma ut vid pronomenrunda. Tänker såhär: Vänd på det. Utan pronomenrunda är det näst intill omöjligt för en annan transperson som gärna vill komma ut, att just kunna göra det. (Och den person som inte vill komma ut, behöver inte göra det. Det är inte som om människor brukar anta att en person är trans om en inte skrikit det rakt i ansiktet på dem. Det är knappt så att de fattar då ens, tänker jag). 
 
Och för cispersoner är det inte så jävla farlig att behöva reflektera över sin egen könsidentitet. Jag vet, det kan vara lite läskigt. Att liksom börja se att det kanske finns ett annat sätt än en tidigare trott. Men det behöver ju inte vara så, en kanske bara lugnt och sansat kan konstatera att jag är cis och nöjd, stolt och glad över det. Eller så finner en nya vägar, nya möjligheter. Finner känslor hos en själv som en inte visste fanns. Eller som glömts bort. Tryckts bort. 
 
Jag tänker såhär: Kan inte alla bara fatta att könsidentitet inte bara handlar om könsorgan? Och så respekterar vi varandra. Vi behöver absolut inte vara överens, vi kan ha tusen olika könsidentiteter och sätt att se på kön. MEN vi kan väl i alla fall respektera varandra. Och fatta att könsidentitet inte handlar om könsorgan. 
 

För vilken cisperson tänker egentligen såhär? Jag har fitta det är BARA därför jag är en tjej. 
Det handlar om så mycket mer i identitet. Hur en känner sig, hur andra uppfattar en, vilka "signaler" en sänder, hur staten ser på ens kön, vad en gör, hur en pratar och så vidare och så vidare. För allt som oftast så ser vi ju inte just könsorganet på en person. Utan vi läser ju av henne på så många andra sätt. Såklart så handlar allt detta om könsnormer och könsroller också. Men vi blir liksom inte av med dem bara sådär. 
 
Vi måste förgöra tanken om två överlägsna kön och deras motsattsförhållande. 
Och vi måste göra det nu. 
 
Kampen fortsätter! 
 
 
 
 
 
Kommentarer (1)

Om

Min profilbild

Kön är ljug. Det vet jag.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela