Uppdatering
Det har hänt mycket fint på transfronten i mitt liv. Har skapat en Facebook med Louv istället för mitt könade namn. Har fått frågan vilket namn jag vill bli kallat av en person jag känt i två dagar. Blir så himla glad. Och transpepp!
Är trygg
Hänger med två fina transallierade. Den ena spelar vackert på ett piano och den andra bjuder på kladdkaka. Vi är inne i en liten mörk replokal och hela världen utanför finns nog inte. Vill alltid ha det såhär. Tryggt.
Namna
På alla papper jag får i skolan, infoblad, uppgifter och så vidare har jag börjat skriva Louv. Det är en sådan befrielse. Att få vara Louv. Jag har till och med skrivit Louv på framsidan av mitt skrivblock.
Är jag i en situation där jag ska hälsa på någon som jag aldrig träffat i ett sammanhang jag inte kan/vill komma ut försöker jag undvika mitt könade namn i så stor utsträckning som möjligt. För att få vara Louv, i alla fall lite.
Vad håller ni på med, polisen?
Med anledning av den här artikeln började jag tillsammas med några i min klass idag att rota i vad polisen gör för att skydda transpersoner.
Såhär står det på polisens hemsida:
"Hatbrott är ett samlingsnamn för olika brott som begås på grund av gärningspersonens negativa inställning till vissa egenskaper hos personer eller vissa grupper i samhället. Hatbrottslagstiftningen grundas på:
- hudfärg
- nationellt eller etniskt ursprung
- religionstillhörighet eller trosbekännelse
- sexuell läggning, det vill säga hetero-, homo-, trans-, eller bisexuell"
Redan här lyser okunskapen genom. Transsexuell är ju som bekant ingen sexuelläggning.
I brottsbalken (alltså lagen) nämns däremot ingenting om transpersoner. Så här står det i brottsbalken kapitel 29. Paragraf 2.
"7. om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet,"
Brottsbalken är ju såklart inget polisen styr över men de agerar ju efter den. Lagens förlängda arm säger en ju.
I den här broschyren "Att vara sig själv är inte ett brott" som Polismyndigheten i Stockholmslän gett ur forsätter det vansinet.
Brochyren börjar med att förklara att det är viktigt att alla ska kunna vara sig själva och att det är därför polisen tycker att hattbrott är särskillt allvarliga.
"I den här broschyren vill vi berätta vad som utmärker ett hatbrott, hur polisen arbetar med dessa frågor och vilken hjälp du kan få."
Alltså det står ganska klart att polisen vill informera personer att möjligheten att anmäla hatbrott finns och att en blir tagen på allvar.
Såhär fortsätter broschyren:
"Har någon i din familj reagerat aggressivt eller hotfullt på att du är homosexuell, bisexuell eller en transperson??
Även inom familjer kan det faktum att någon är homosexuell, bisexuell eller transperson betyda att han eller hon får uppleva våld hot och trakasserier."
Nu signalerar broschyren att homo-, bisexuella och transpersoner kan få hjälp.
Dessutom förutsätter polisen bara att personer är antingen män eller kvinnor genom att använda sig av han eller hon. Ytterst klantigt när en pratar om just transpersoner...
Kom nu ihåg att i polisens broschyr om hatbrott antyds det att homo-, bisexuella och transpersoner kan få hjälp. Med transpersoner omfattas inte av hatbrottslagstiftningen enligt lag.
Avslutningsvis ger polisen HBT-personer små tips och råd på vägen om hur en kan minska risken att utsättas för brott (eller vara observanta på för att bli säkrare):
"Tyvärr lever vi ett samhälle där alla kan råka ut för oprovocerat våld. Med detta som bakgrund finns det några
faktorer som det är bra att vara observant på för att bli säkrare.
RISKFAKTORER
Alkohol: Under alkoholpåverkan försvinner delar av omdömet.
Platser: Undvik risker genom att vara på platser där det rör sig mycket människor. Du minskar risken om du är i sällskap med någon. En risk är att vara berusad och gå hem själv från t ex krogen.
Tider på dygnet: När uteställen med serveringstillstånd stänger.
Kollektivtrafik: Det är inte farligt att åka buss eller tunnelbana men däremot kan det vara mer våld och stök under helg och sena nätter när fler alkoholpåverkade personer åker till och från krogen."
Alltså stanna hemma kära HBT:are, för polisen vet ju inte riktigt hur de ska hantera brott mot transpersoner. För de verkar ju inte ens veta vad transpersoner är för något.
Här med ska jag:
Aldrig dricka alkohol. Mitt omdömme försvinner ju då och då kanske jag råkar berätta för någon att jag är trans och få på käften. Det hade ju varit synd.
Jag ska inte röra mig på platser där det inte är så mycket folk. Jag får alltså stanna hemma. Och ska jag gå ut så ska jag för gudsskull inte gå hem när krogen stänger. Nä, alla transpersoner måste vara hemma före midnatt! Det är inte farligt att åka buss (nähä!?) men som transpersoner kan ju provocera fulla cispersoner och därmed trakaseras. Så det ska jag också låta bli. (Hela det sista stycket är självklart ironiskt. Att någons liv skulle styras av människor som inte accepterar personer utanför normen är en helt absurd utgångspunkt).
Nu undrar jag:
VAD I HELVETE ÄR DET HÄR?
Long lost lover!
Min första stora kärlek har laddat upp ett kort på sig själv från den tiden jag var kär i hen på Instagram. Shit vad jag var crazy in love! Först lite lyckligt kär och sen olyckligt i typ tre år. Nu såhär sju år senare är vi kompisar och skrattar mest åt den tiden. Men det är ändå något lite lite speciellt med hen fortfarande, såklart. Jag tror aldrig att jag kommer uppleva så intensiv förälskelse igen. Den tog över liksom hela mig. Den första kärleken och jag visste inte hur jag skulle hantera den.
Att få vara precis den en är
Okej, en gång till. Alltså fatta känslan att bara:
Jag heter Louv. Mitt pronomen är den.
Och så accepterar alla det. Och så är det så.
Jag heter Louv. Mitt pronomen är den.
Och så accepterar alla det. Och så är det så.
Ingen etikett men mycket vett
Idag var jag på ett möte med en nystartad grupp som arbetar politiskt med HBTQ-frågor. Jag satt i en soffa med bara en massa andra transpersoner. Och jag sa att jag heter Louv under presentationsrundan. Några av de i gruppen har träffat mig när jag kallat mig mitt födelsenamn men några av dem var för mig helt nya personer och vise versa. Alltså känner de mig som Louv och inget annat. Så jävla gött.
Festen igår gick bra. Jag träffade mycket släkt och då könas en ju hela tiden. Dotter, gumman, syster, hon... Och så vidare. Dock försökte jag avköna folk genom att använda den som pronomen och det roliga är ju att folk hänger på. Det blir väldigt naturligt att använda den många gånger. Även om vissa blir lite frustrerade när en pratar om någon och de inte fattar vilket kön personen har.
Jag hade inte heller någon klänning. Det blev svarta jeans och min glittrigaste jacka. Och massa, massa, massa glittrig ögonskugga. Och glittriga skor. Neutralt, glittrigt och gött.
Jag var dock en "bordsdam" men satte mig på "fel" sida om min "bordsherre" och sa att jag sysslar inte med etikett men dock med vett.
Festen igår gick bra. Jag träffade mycket släkt och då könas en ju hela tiden. Dotter, gumman, syster, hon... Och så vidare. Dock försökte jag avköna folk genom att använda den som pronomen och det roliga är ju att folk hänger på. Det blir väldigt naturligt att använda den många gånger. Även om vissa blir lite frustrerade när en pratar om någon och de inte fattar vilket kön personen har.
Jag hade inte heller någon klänning. Det blev svarta jeans och min glittrigaste jacka. Och massa, massa, massa glittrig ögonskugga. Och glittriga skor. Neutralt, glittrigt och gött.
Jag var dock en "bordsdam" men satte mig på "fel" sida om min "bordsherre" och sa att jag sysslar inte med etikett men dock med vett.
Bordsvän
Ikväll ska jag vara en bordsdam och eventuellt behöva klä mig i någon klänning. Känn med mig. (Ibland gillar jag dock klänning, men inte just nu...)
"TJEJERNA MOT KILLARNA!!!"
Idag spelade vi bollspel på skolgården. Jag går på folkhögskola. Ungefär som mellanstadiet och högskola i någon blanding. I sann mellanstadieanda skrek en av (cis)killarna: "TJEJERNA MOT KILLARNA!!!" och jag ville svara: "AMEN DÅ ÄR JAG NÅGONSTANS MITTEMELLAN DÅ. JA JUST JA, JAG ÄR JU EN ANING TRANS. GANSKA MYCKET TRANS FAKTISKT."
Men det gjorde jag inte såklart.
Har förresten alltid hatat uppdelningen tjejerna mot killarna. Aktiv motståndare since 1997 (det var väl då någon gång jag var i sammanhang där det jämt och ständigt skulle delas upp)
Men det gjorde jag inte såklart.
Har förresten alltid hatat uppdelningen tjejerna mot killarna. Aktiv motståndare since 1997 (det var väl då någon gång jag var i sammanhang där det jämt och ständigt skulle delas upp)
Dear Louv,
Fick precis mitt första mejl som Louv!!!
Det känns fantastiskt. Bara så att du vet.
Cis-privilegier
Är överförtjust i denne Chase Ross och har hittat ytterligare en genivideo, denna gång om cis-privilegier. Du kan titta på den här!
Har även länkat honom i min länklista. Har också länkat bästa Varkeneller som jag tipsat om tidigare. Och just ja, ny i länklistan är också HaBiTat Q. Bästa fritidshänget för unga queers i Malmö.
Har även länkat honom i min länklista. Har också länkat bästa Varkeneller som jag tipsat om tidigare. Och just ja, ny i länklistan är också HaBiTat Q. Bästa fritidshänget för unga queers i Malmö.
Chase Ross
Igår kväll hittade jag denna fantastiska video på Youtube. Det är en queer FtM som gör mängder av smarta, intressanta och roliga transrellaterade videos. Se dem! Pepp och lite depp.
Shit snubbar says
Alltså ni har ju säkert redan sett detta: Shit snubbar says to flator/feminister/blattar/mig och mina tjejkompisar.
BIANCA KRONLÖF ÄR ETT JÄVLA GENI!
När jag identifierade mig som tjej identifierade jag mig periodvis som flata. På gymnasiet till exempel. Då fick jag höra massa av dessa repliker av diverse sköna gymnasiesnubbar. Alltså det är helt sant.
Dessutom väldigt bra drag. (Alltså bra drag som i fartfyllt men även bra drag, som i dragshow).
Bilden har jag lånat härifrån.
Tack!
Tack förresten för att ni läser. Det gläder mig.
/ Louv.
"Är du kille eller tjej?"
Idag låg rapporten "Är du kille eller tjej?" framme här hemma.
"Är du kille eller tjej?" är en intervjustudie med olika unga transpersoner som fokuserar på dessa individers bemötande i vården och i skolan. Jag tror att rapporten är skriver efter Socialstyrelsens rapport "Hon, han, hen" som visar att unga transpersoner generellt mår sämre än cisungdomar. "Är du kille eller tjej?" är mycket bra läsning med bland annat ett väldigt bra könsidentitets-ABC. Samt lite olika berättelser om att vara trans.
Den jag har en kärleksrelation med (som jag periodvis också bor ihop med) vet om att jag är trans. Dock är personen själv inte trans och hade inte särskilt mycket kunskap när jag kom ut. Jag är glad att den läser på. För sin egen skull. Kunskap berikar säger en ju. Och jag tror att det är sant.
"Är du kille eller tjej?" är en intervjustudie med olika unga transpersoner som fokuserar på dessa individers bemötande i vården och i skolan. Jag tror att rapporten är skriver efter Socialstyrelsens rapport "Hon, han, hen" som visar att unga transpersoner generellt mår sämre än cisungdomar. "Är du kille eller tjej?" är mycket bra läsning med bland annat ett väldigt bra könsidentitets-ABC. Samt lite olika berättelser om att vara trans.
Den jag har en kärleksrelation med (som jag periodvis också bor ihop med) vet om att jag är trans. Dock är personen själv inte trans och hade inte särskilt mycket kunskap när jag kom ut. Jag är glad att den läser på. För sin egen skull. Kunskap berikar säger en ju. Och jag tror att det är sant.
Respons
Den sa bara: Bra namn!
Så nu är jag Louv. För någon annan än mig själv.
Så nu är jag Louv. För någon annan än mig själv.
Nu sa jag det!
Skickade precis ett SMS till en kompis med mitt okönade namn!
Den vet att jag är trans och att jag hade ett okönat namn på gång. Men inte vilket det var. Så nu har jag sagt det. Till någon. För första gången.
Återkommer.
Den vet att jag är trans och att jag hade ett okönat namn på gång. Men inte vilket det var. Så nu har jag sagt det. Till någon. För första gången.
Återkommer.
Transpepp!
Det här gör mig förbannad:
Detta orkar jag inte med:
- Gymnasiekillar. Vad är det för jävla mansroll de försöker ta efter. Seriöst, vad håller de på med? Gestikulerar övermycket (tar alldeles för mycket plats) och har så jävla mycket dålig attityd. Tror att de är reko när alla deras skämt bygger på heterosexsism.
- Att jag inte kommit ut för min familj.
- Min familj med sällskaps heterobubbla där de tar sig rätten att prata om och värdera icke heteros eller/och transpersoner.
- Okunskapen om trans (igen)
- Trevliga cistjejer som talar om för sina transkompisar att de inte heter de namn de skulle vilja heta egentligen. Det värsta är att dessa cistjejer inte fattar att de kränker eftersom de inte kan ett dyft om trans.
- Att bli ifrågasatt så fort jag inte klär mig traditionellt tjejigt. Jag är dessutom en vuxen människa. Att folk ens bryr sig!
ALLTSÅ JAG ORKAR INTE!!!
Vilopaus
Idag har jag blivit sjuk. Det blev jag redan igår men då ignorerade jag det. Därav igen inspiration alls.
Återkommer.
Återkommer.
Klisterlappsaktivism
Fick transformerings-klistermärken av en kompis idag så nu ska jag börja klisterlappsaktivista.
Personligt pronomen
I skolan diskuterade vi i dag DNs beslut att förbjuda användning av hen i deras nyhetsartiklar och reportage. Det som gläder mig är att de flesta i min klass tycker att det är ett idiotiskt beslut. Mina klasskamrater tror på hen och på behovet av ordet. Dels som ett komplement till hon eller han men också som ett personligt pronomen.
Jag föredrar personligen den som pronomen. Men hellre hen än hon eller han.
I debatten är det viktigt att komma ihåg att hen inte bara är ett queerpolitisktställningstagande utan många människors PERSONLIGA PRONOMEN!
Dysterkvist
Reaktion från min familj på min korta frisyr: Du ser ju ut som en kille!!!
...
Avklippt
Idag när frisören klippte av mitt långa hår kände jag mig lite lättare. Jag älskar det! Det korta håret alltså. Det är mer jag och mindre vem andra vill att jag ska vara. Klyschigt kanske. Men det känns helt rätt!
Frisören frågade förresten om jag ville ha "typ en killfrisyr". Jag låssades att jag inte förstod vad den menade. En henfrisyr tack!
DheN
Hej DN! Denna smarta transperson kommer säkerligen ha ett och annat att säga till om i framtiden. Då kanske ni vill skriva om mig i tidningen. Nä just ja, jag finns ju inte. Jag är ju ingen hon eller han. Glömde bort det. Puss och kram från Louv.
Jag är inte bara mitt kön
Igår såg jag "Jag är inte bara mitt kön" på UR Play. En dokumentär om fyra personer som är födda och uppfostrade som tjejer som nu på olika sätt inte längre är just tjejer. Filmen är inspelad i Frankrike, Spanien och USA.
Vi finns överallt!
Ps. Se den.
Politiskt deprimerad
Ibland blir jag politiskt deprimerad. Ganska ofta faktiskt. Väldigt ofta när det handlar om transfrågor. Många människor med en sund inställning till andra människor är otroligt dåliga på transpersoners rättigheter. Eller ens vetskapen om att det finns människor som inte är cis. Innan jag själv började identifiera mig som trans var jag aktiv under ca ett halvår att driva transpersoners rättigheter på olika sätt. I föreningar men även på den högskola jag då gick på. En behöver inte vara en transperson för att fatta hur jävla viktigt det är att driva frågan om var människas rätt vara den hen är. Och det är inte svårt att vara transinkluderande. Det är skitlätt. (Och spännande skulle jag säga, det blir ju otroligt givande att få upptäcka sånt som en tidigare inte hade någon kunskap om!)
I ett sammanhang jag är väldigt aktiv i har jag och några kollegor till mig drivit transfrågan stenhårt. Och mött motstånd. Det är i ett sammanhang jag trivts väldigt bra och mått väldigt bra i. Och när vi började prata transinkludering tog det helt plötsligt stopp. Nu står vi och trampar och det är så otroligt FRUSTRERANDE.
Jag skulle kunna spy salvor om detta. Fast i och med att det fortfarande är en process så tänker jag inte göra det. Vi får se när frustrationen förhoppningsvis lagt sig - då kanske.
I ett sammanhang jag är väldigt aktiv i har jag och några kollegor till mig drivit transfrågan stenhårt. Och mött motstånd. Det är i ett sammanhang jag trivts väldigt bra och mått väldigt bra i. Och när vi började prata transinkludering tog det helt plötsligt stopp. Nu står vi och trampar och det är så otroligt FRUSTRERANDE.
Jag skulle kunna spy salvor om detta. Fast i och med att det fortfarande är en process så tänker jag inte göra det. Vi får se när frustrationen förhoppningsvis lagt sig - då kanske.
Nu försvinner det snart!
Jag har bokat en klipptid och ska bli av med mitt långa hår, äntligen. Jag har lite frisörfobi. Lite som andra har tandläkarfobi. Har otroligt mycket eksem i just hårbotten (av någon anledning) dessutom är jag håröm. De senaste åren har det varit lättare att bara låta det växa. Dessutom har jag väl velat testa något nytt. Jag hade altid kort hår fram till för två, tre år sedan. Jag har blivit sedd som mer kvinnlig med mitt långa hår. Det är väl det jag vill undvika just nu. Plus att det kommer vara så sjukt mycket enklaret att duscha! Det känns spännande och samtidigt skönt. Jag ringde min ena förälder just och hettsade fram: "Jag kommer klippa av allt hår snart, bara så att du vet."
Tre ting
Dricker öl med klassen. Har det trevligt och konstaterar följande:
1. Vågar inte komma ut. Men pratar gärna trans.
2. Älskar att binda brösten men måste köpa binder. Gasbinda bara halkar.
3. Skrev under kvitto med Louv. Gillar verkligen det namnet.
Pojktanten
Idag har Pojktanten av Ester Martin Bergsmark premiär!
Här kan du se trailern.
Jag ska se den såfort jag bara kan hade jag tänkt. Förhoppningsvis innom en liten vecka.
Det är redan en viktig film. Idag har jag läst mängder av recentioner och artiklar om filmen. Det blir så himla tydligt i en journalistisk text hur van en journalist är att tänka utanför könsnormerna eller inte. Det könsöverskridande och svårdefinerade gör visa skribenter nervösa. I Skånska Dagbladet till exempel, där kallas den ena huvudpersonen vid förnamn, Eli (neutralt) och den andra vid efternamn, Bergsmark. Bergsmark har ju ett genderbender-namn, kan vi verkligen skriva så i tidningen..? Andra skribenter könar som aldrig förr, i var och varannan mening. Det blir ett väldigt könande, lite maniskt. Medans vissa skribenter skriver som ett rinnande vatten och hyllar årets viktigaste film.
Men vad viktigt det är. Nu nås fler av kunskapen om att kön inte är fast eller lättdefinerat för alla männiksor.
Ester Martin Bergsmark sa i en intervju med Fokus:
"Någon slags transperson får jag väl säga att jag är"
Tack för det!
Ps. Tycker att det är väldigt ironiskt att Hamilton 2 slås upp som veckans filmpremiär. Det är nog den cisigaste film jag kan tänka mig. Och jag lovar mig själv och er att aldrig någonsin se den.
Louv
Smakar på detta namn: Louv. Alltså som om du skulle uttala Lov som det låter och inte [låv] som en säger om t.ex. om skollov. U:et endast för att det inte ska bli förväxling med just lov som i skollov. Fast som sagt uttalet är Lov. Neutralt och bra. Jag ska smaka lite till på det.
Det känns mest rätt hittills. Gillar visserligen mitt könade namn ihop med ett som är könat på andra hållet så att säga. Som ett dubbelnamn som totalt gör mos av förväntningarna som finns på kön.
Det känns mest rätt hittills. Gillar visserligen mitt könade namn ihop med ett som är könat på andra hållet så att säga. Som ett dubbelnamn som totalt gör mos av förväntningarna som finns på kön.
En treårings könsbytartankar
Liten cis-skola
Cis är latin och betyder på samma sida.
Stämmer alla dessa fyra sätt att se på kön överrens, då är du förmodligen en cisperson:
Biologiskt kön - Vårt biologiskt kön bestäms när vi föds utifrån vårt könsorgan och eventuellt efter de hormoner vi har i kroppen. (Alla människor föds inte med ett könsorgan som är lätt att passa in som flicka eller pojke. Barnets vårdnadshavare bestämmer då barnets kön och könsorganet korrigeras.) Vi blir alltså flickor eller pojkar när vi föds.
Juridiskt kön - Vårt juridiska kön syns till exempel i vårt pass. I Sverige finns det bara två juridiska kön, man eller kvinna. I det svenska juridiska systemet avgör den näst sista siffran (av de fyra sista) i personnummert om du är man eller kvinna. Jämn siffra säger att du är kvinna och ojämn säger att du är man.
Självupplevt kön - Vårt självupplevda kön är helt enkelt hur vi själva upplever oss själva. Hur vi identifierar oss och ser på oss själva.
Socialt kön - Vårt sociala kön är hur andra upplever oss. Detta kan en ibland själv påverka genom vilket könsuttryck en har (till exempel hur en ser ut och/eller beter sig).
Du får fråga om du undrar något mer!
Så kan jag förhoppningsvis svara.
Jättebra att du frågar, tack!
Idag har jag gjort en intervju med en person jag inte känner. En kort intervju över telefon. Vi hade ett bra samtal och jag var mycket nöjd när det var klart. Började skriva och kom på att jag var tvungen att ge personen ett pronomen. Skickade ett SMS, en chansning, men ändå ett försök eller en chans det beror på hur en ser det, jag frågade helt enkelt om det var okej att jag könade personen eller inte och vilket pronomen den föredrog. Den svarade att det var helt okej att köna den. Och meddelandet avslutades med: "Jättebra att du frågar, tack!". Jag blev så himla glad. Och nöjd.
"Klart att jag frågar! Tack för att du svarade", svarade jag.
"Klart att jag frågar! Tack för att du svarade", svarade jag.
Den är allt bra den (alltså jag)
Ibland pratar jag om mig själv i tredje person när jag skämtar till det med den jag har ett kärleksförhållande med. Numera könar jag aldrig mig själv. Inte ens av gamla vana. och jag har börjat smaka på ett könsöverskridande namn. Inte ett okönat men ett överskridande utifrån mitt biologiska kön.
Ps. Måste klippa av mig detta långa hårhelvete snarast. Jag mår ju dåligt av det. Plus att det blir sjukt mycket jobbigare att duscha.
Ps2. Pojktanten har premiär på fredag!
Varken eller
Detta är mitt bloggtips: "Varkeneller - were here, were queer, get used to it!". Den skriver en blogg utifrån att vara queer och intergender. Mycket smart och klok person! Läs den. Peppigt.
Jag står stadigt still
Mitt liv stormar väldigt mycket just nu. Fast det bästa är att jag står stadigt. Jag vet för första gången vem jag är, lite mer än tidigare. Att inte könas är det gottigaste jag vet just nu,
Avköna med kärlek
En jag har en kärleksrelation med könar mig av gamla vana. Det var inte alls särskilt länge sedan jag berättade att jag inte identifierar mig med något kön. Så jag förstår att det inte är helt enkelt att komma ihåg i vardagssituationer. Idag hade den skrivit en text om mig och vi fick avköna texten tillsammans. Mycket pedagogiskt och kärleksfullt.
Transseparatism
Igår satt jag och pratade med en vän som också har en transidentitet. Vi delade med oss av olika reflektioner, tankar och erfarenheter om bland annat könsidentitet. Det var så himla, himla skönt. Alltså jag tror inte du fattar vilken lättnad det var. Jag var trygg, jag var glad och jag var stolt. Senare på kvällen gick vi ut på queerklubb. Det var ingen queerseparatisktisk tillställning, men det var en queer majoritet. Och vi var flera transpersoner. Jag hade bundit brösten och hela anordningen halkade ner efter ett tag. Gick till toaletten och band om. Hörde någon annan utanför som frågade sin kompis: "Ska du binda brösten nu eller sen?". Jag blev så rörd att jag nästan började gråta. Människor såg ut som de ville. Var vem de ville. Och det var inte en kotte som lyfte ett ögonbryn.
Just nu är jag glad för gårdagen samtidigt som jag är ledsen att den är slut. Jag och andra, behöver fler trygga rum där vi kan uttrycka vem vi är och bli tagna på allvar. Jag tror på separatism, för att bygga upp och stärka. Jag tror också att det är viktigt att det inte alltid är separatistiskt, för möten och ökad kunskap. Men just nu så önskar jag mig bara en transseparatistisk plats där jag kan få vara. I alla fall en gång i månaden.
Just nu är jag glad för gårdagen samtidigt som jag är ledsen att den är slut. Jag och andra, behöver fler trygga rum där vi kan uttrycka vem vi är och bli tagna på allvar. Jag tror på separatism, för att bygga upp och stärka. Jag tror också att det är viktigt att det inte alltid är separatistiskt, för möten och ökad kunskap. Men just nu så önskar jag mig bara en transseparatistisk plats där jag kan få vara. I alla fall en gång i månaden.
